Äntligen vann vi!

Igår kväll var jag och Jalle på middag med Annika och Roger. Vi susade ut på landsbygden i Texasnatten i Rogers nya Porsche Panamera till Richmond. Det kändes lyxigt. Lite udda kanske bland alla pick-uper och cowboyhattar. Vi hade läst i lokaltidningen, just när vi flyttade hit förra året, om en restaurang som heter Karl's, och drivs av en schweizare vid samma namn, som skulle servera bra mat med europeiskt touch. Det var där vi var igår. Stället kändes som en liten tysk restaurang som sett sina bästa dagar, lite inrökt och charmigt slitet. Huset låg, som allting annat här, utslängt i "nowhere". Paté och wienerschnitzel med rösti är det ju inte varje dag man äter här så det var gott. Sen susade vi fyra mätta, skönt nedsjunkna i Panamerans beiga, mjuka läderklädsel tillbaka till Sugar Land. Där spelade vi biljard igen, tjejerna mot killarna, som blivit lite av en tradition. Och ÄNTLIGEN!!! Vi Vann!! Tjejerna alltså. Jag och Annika har kämpat hårt ett antal gånger, men alltid lyckats få i den tråkiga svarta kulan (eller kallas det bollen?) för tidigt så att vi förlorat hela matchen. Nu var det gubbarna som träffade fel och spelade bort sig till vår fördel. Ha! Inget smakar så gott som segerns sötma. Killarna var läskigt sura och kunde knappt få ur sig ett grattis. Men jag och Annika dansade segerdans utan att skämmas! Konstigt, det är så mycket roligare att vinna än att förlora...