Jag har spenderat en större del av helgen med att titta på Solheim Cup på TV. Har tittat avundsjukt på de proffsiga damernas svingar som ser så lätta ut att få till. Min sving är just nu helt åt skogen. Den har försvunnit och verkar inte vilja komma tillbaka... I allafall så är Caroline Hedwall min nya idol. Bara 22 år men otroligt cool. Hennes avslutning idag på 18:e hålet var hur iskall som helst. Hon hade legat under i princip hela rundan, och lyckades psyka ut O'Toole som slog bort sig helt på sista hålet (kände igen mig lite där...) så att Caroline lyckas få matchen oavgjord och en halv poäng till Europa. Respekt! Härligt att Europa äntligen slog USA!
I somras när jag hälsade på min kompis Eva i Barsebäck, var det lag SM, och då gick vi med Caroline Hedwall och hennes tvillingsyrra ett antal hål. Det sägs att Caroline och hennes syster är lika bra på träning, men att Caroline har en mental styrka när det kommer till tävlingssituationer som inte syrran har. Och det syntes i Barsebäck. Syrran hängde med huvudet och gjorde onödiga missar, men Caroline lunkade runt med ett smile på läpparna. Tog några halvtaskiga bilder i somras. Caroline i vit keps och hästsvans.
 |
| Och vem har sagt att man inte ska ta i? |
Jag längtar efter att hitta tillbaka till mitt gamla spel och min gamla träff. Golf är kul när känslan finns där, men inte så kul när man radar upp miss efter miss och hålen känns oändliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar