Steve Jobs är död

Kan inte säga att jag funderat enormt mycket över Steve Jobs under de senaste åren. Det är klart att jag uppmärksammat honom som drivkraft inom Apple och de fantastiska produkter Apple lanserat, men inte har jag ägnat personen Steve Jobs mycket av min tid. Tills igår. Jag satt som förstenad framför CNN hela kvällen och hörde den ena lovsången efter den andra framföras om honom. Han var uppenbarligen en remarkabel person, någon utöver oss vanliga, rätt intetsägande människor. Vilken drivkraft, vilken energi, vilket brinnande intresse och engagemang! Jag känner mig rätt futtig i jämförelse, ja det gör väl de flesta av oss. CNN visade Steve Jobs tal på Stanford ett flertal gånger under kvällen. Han talade som direkt ur sitt hjärta om hur dödens närhet påverkat honom och vilken extra drivkraft medvetenheten om döden givit honom. Jag måste ta tag i mitt liv och göra något vettigt av det. Jalle tittade på mig igår kväll när jag sa det, och tyckte att jag ju har min tennis som fyller mitt liv med glädje. Och det är ju sant, men räknas det? Ska man inte göra något mer för omvärlden? Jag tror det. Måste ta mig samman.